Dansgladsbloggen

2018-12-30 Tensta Spelmanslag på ÖrjansringenAllt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Tue, January 01, 2019 16:29:26

Blog image

Det har gått ett år sedan vår senaste dans och inlägg till dansgladsbloggen. Och denna gång liksom den förra var det Örjansringens gammaldanskväll med Tensta spelmanslag på Hägerstensåsen som vi besökte. Det var riktigt roligt, men först en liten tillbakablick på det gångna året.

Jag tror att för många blev 2018 det år då hotet från klimatförändringarna började tas på allvar. Visserligen var det ett litet snötäcke på vintern, men från maj inleddes en sommar som blev både lång och varm eller till och med het. Skogsbränder nådde en omfattning vi inte sett tidigare i vårt land, och både djurbeten och skördar var så dåliga att många bönder beskrev det som missväxt. Grundvattennivåerna var jättelåga på de flesta platser, och är fortfarande oroväckande låga i stora delar av landet. Och det har aviserats att det nya året kommer att inledas med prishöjningar på mat orsakat av vädret under det gångna året.

Men som alltid ska man skilja på klimat och väderhändelser – man kan t.ex. påminna om att sommaren 2017 längtade de flesta av oss efter mer värme, och vintern i östra USA och Kanada har varit mycket kall och snörik så här långt. I Arktis var avsmältningen sommaren 2018 inte rekordstor, och Grönland fick kanske till och med en masstillväxt i sitt istäcke under året. Och det är inte alls omöjligt att sommaren 2019 i Sverige kan bli normal eller till och med sval.

Men när man ser bortom sådana tillfälliga väderhändelser, finns det ingen tvekan om att temperaturhöjningen obönhörligen fortsätter med stor kraft, och att konsekvenserna blir tydligare för varje år. Jag tror att allvaret i detta skeende inte nog kan betonas.

För egen del har, liksom under de senaste åren, dansandet till största delen ersatts av hundpromenader och körsång. Under våren blev det litet mindre vandring än vanligt. Orsaken var i första hand att jag ägnade mig åt köksrenovering, men en influensa gjorde också sitt till. Och sommaren var till största delen så varm att vandringen fick läggas på is. Men hösten har varit utmärkt för vandring, med låga grundvattennivåer som gjort skogarna torra – först mot slutet av året började vatten åter fylla på bäckar och sankområden.

I Birkakören där jag sjunger hade vi, utöver sedvanlig maj- och julkonsert i Skrapan, en vårkonsert med blandat innehåll. Under hösten repeterade vi Mozarts Requiem, som kören sedan framförde tillsammans med andra körer i Budapest. Själv åkte jag inte med dit, men fick ändå turen att få framföra stycket genom en inbjudan ett par veckor i förväg från Vendelsö kammarkör m.fl.. Det blev en häftig upplevelse för mig, och – som jag kunde uppfatta det – en uppskattad konsert.

Efter denna tillbakablick från det gångna året är det dags att vända tillbaka till Hägerstensåsen, där Örjansringen även i år anordnade sin traditionella gammaldanskväll, dagen före nyårsafton. Tensta Spelmanslag spelade, och det var relativt många besökare.

På grund av det långa dansuppehållet kändes det litet ovant att på nytt beträda danstiljorna. Men den gamla dansglädjen infann sig omedelbart när Tensta Spelmanslag spelade upp till dans. Ibland gjorde sig uppehållet påmint, men under kvällen flöt dansen allt bättre.

Tensta Spelmanslag spelade mycket bra, som vanligt mest gammaldans men också ett par polskor och något litet modernt. Och som vanligt var det danslekar, landskronakadrilj och familjevals/schottis under pausen.

Vi fortsatte dansen i god stämning en stund efter paus, vilket gjorde att vår sheltie Lava fick vänta litet mer än vår eftersträvade tidsgräns på fyra timmar på vår återkomst. Vi blev desto mer välkomnade vid hemkomsten.

Tack Örjansringen och Tensta Spelmanslag för ännu en härlig danskväll!





Tensta Spelmanslag på Hägerstensåsen 30/12 2017Allt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Thu, January 04, 2018 12:00:28

Det har nu gått ett år sedan det senaste inlägget i denna blogg, och återigen är det Örjansringens dans dagen före nyår som är ämnet. Men jag passar på att så här inför nyår först göra en liten återblick från det gångna året.

På väderfronten så har mycket hänt. Vintern var både mild och torr, och våren inleddes tidigt med rekordlågt grundvatten på många håll. Sommaren följde med envisa vindar från nord och nordost, nästan helt utan regn i våra trakter. Trots vindriktningen var temperaturen tämligen normal över dygnet. Även fast solen ofta lyste, så lyste varma sommardagar med sin frånvaro. Det gjorde att sommarbaden blev färre, men också att skogspromenader och förbättringar vid sommarstugan blev fler.

Mot slutet av sommaren byttes så den huvudsakliga vindriktningen till den motsatta, och det vädermönstret har vi fortfarande kvar nu vid nyår. Den nya vindriktningen förde med sig litet högre temperaturer, men också lågtryck i en aldrig sinande ström, ösande ett ständigt återkommande regn över de tidigare så torra markerna. Dessa förvandlades därvid till betydligt blötare sådana, ledande till att såväl de sinade svampförråden i frysen som (gissningsvis) grundvattenförråden nu är osinade. I skogarna är det så här vid nyår riktigt rejält blött, och jag såg vid passage av Hammarbyslussen häromveckan att luckorna stod öppna för att öka utsläppet av vatten från Mälaren.

Klimatmässigt var året återigen nära rekordvarmt, om också något svalare än det föregående. Det försvagade El Nino hade förmodligen en roll i det. Det kan tänkas att det otypiska vädret hos oss detta år har samband med förhållandena i Arktis, där det dock också varit en lågtrycksinfluerad sommar med is som klarat sig något bättre än året innan.

Och så till ämnet för dagen – dansen på Hägerstensåsen.
Blog image

Det kändes mycket kul och bra att dansa igen, och Tensta spelmanslag tycker jag spelade bra. När jag tillfälligtvis vilade ett par gånger och för att torka svetten ur pannan, så såg jag att de småskojade med varandra medan de spelade genom små platsförflyttningar på scenen, som jag tyckte var roande att betrakta.

I pausen var det som vanligt danslekar för de som inte fikade, med avslutande landskronakadrilj och familjevals- och -schottis. När vi lämnade dansen så var det återigen med känslan av att vi hade haft en mycket trevlig danskväll.



Örjansringen och Tensta Spelmanslag 30/12 2016Allt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Sun, January 01, 2017 16:30:20

När år 2016 nästan är slut kan vi se tillbaka på kanske det varmaste året på vår jord sedan mätningarna inleddes. I och för sig har säkert El Nino påverkat detta just i år, men det är nog inte många som på allvar tror tvivlar på att människans påverkan är en viktigare förklaring. Knappast ens Trump, tror jag.

I både Arktis och Antarktis är isutbredningen rekordlåg, och även här hemmavid så var det rekordvarmt – årets sista dag avslutades med hela 10 plusgrader i Stockholmstrakten! Samma temperatur som jag upplevt någon gång vid midsommar.

Dagen före årets sista anordnade Örjansringen sin traditionella gammaldanskväll i Hägerstensåsen. Även fast vi detta år dansat väldigt litet och i stället prioriterat samvaron med vår hund Lava, så kändes det självklart och roligt att denna dag få snöra på sig dansskorna igen.

Blog image

När vi anlände möttes vi av de första tonerna från spelmanslaget och ett redan välfyllt dansgolv. Ute på tiljorna så märktes det snabbt att vi inte dansat på länge, och att vi fick inledningsvis hålla litet koll på yrseln. Golvet verkade först vaxat och litet trögt, men den känslan försvann snabbt.

Spelmanslaget tyckte jag spelade glädjefyllt och bra, med mycket gammaldans, men också med någon polska och foxtrot. I pausen blev det som vanligt danslekar, landskrona-kadrilj och familje-vals och –schottis.

Under kvällen kom flera gånger minnen tillbaka om alla glädjefyllda kvällar jag upplevt på Örjansringens danser.

Strax efter pausen vände vi dock tillbaka till vår rara och gulliga sheltie, som utöver vår frånvaro i nyårstider också plågas av fyrverkerier, även när hon är inomhus. Jag har fått nya tankar om dessa tingestar som hundägare, och tycker det vore bra om man bara fick använda dem med särskilt tillstånd för publika evenemang, dvs ingen försäljning till allmänheten. Utöver att de är en veritabel plåga för hundar, orsakar bränder och olyckor med ibland invaliditet som följd, så är de dessutom riktigt dåliga för miljön. Och på senare tid har de till och med ibland börjat användas för att angripa andra människor. Och – ärligt talat – hur viktiga är de egentligen för vårt firande?

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År 2017 – fast för min del helst utan ackompanjemang av privat anordnade fyrverkerier. Hellre mera dans och friluftsliv åt oss alla!








Spelmansstämman på Värmdö Bygdegård 2016-08-20Allt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Mon, August 22, 2016 11:30:43

Från vårt närliggande sommarställe på Tynningö besökte vi spelmansstämman vid Värmdö Bygdegård en stund på lördagseftermiddagen.

Det hade regnat dagen innan, och det kom också några lättare droppar medan vi var kvar på Tynningö. Men dessa hade inte nått Värmdö, och när vi anlände dit var det soligt och torrt. Vi hade Lava med oss, vilket ju går bra utomhus. Vi noterade att det fanns flera andra besökare med hundar där också.

När vi kom så pågick förutom buskspel också spel vid dansbanan, med flera olika välspelande gäng. Det spelades mestadels polskor, men det var ytterst få som dansade då.

Blog image

Vid de tillfällen det blev gammaldans så lockades några fler par upp på dansgolvet.

Vi prövade förhoppningsfullt att binda Lava vid dansbanan för att beträda dansbanan. Den första dansen gick det bra, men sedan började musiken ackompanjeras av litet gnäll och så småningom mindre gläfsanden. När dessa blev mer påtagliga så kändes det bäst att avbryta dansandet.

Ellika tog sedan hand om Lava en stund medan jag dansade vidare. Vi dansade också litet mer tillsammans, men genom att Lava gjorde sig påmind så blev det inte långvarigt.

Vi lämnade stämman vid femtiden då vi var inbjudna till en fest på kvällen med fisk i runda svällda burkar. Så hur spelmansstämman på kvällen sedan utvecklade sig vet vi inte.

Trots att det bara blev litet dans så var det ändå en trevlig utflykt, som också bjöd på bra folkmusik.






Skånegläntans dansbanaAllt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Wed, August 17, 2016 12:00:00

Vid kvällspromenad med Lava igår gick vi förbi en ny(?) dansbana i Stockholm, nämligen Skånegläntans dansbana. Den ligger i Rosenlundsparken nära Skrapan.

Blog image
Jag vet inte om alla känner till detta och berättar det därför här.

I fb finns en grupp Friends of Skånegläntans dansbana, som sägs hantera bokningen av dansbanan. Dock är det f.n. väldigt tomt bland evenemangen där, så det verkar just nu svårt att få veta om det blir fler danser i sommar. Av den anledningen kan jag f.n. inte heller lägga in något om den i Dansglädjes danskalender.

Denna kväll var det Lindy Hop. Enligt anslag vid dansbanan får högtalarmusik spelas bara till klockan 21 av hänsyn till kringboende, men spelar man själv akustiskt så kan man tydligen hålla på någon timme längre.

På hemvägen gick vi förbi Mosebacke. Där fick vi se en fantastisk kvällshimmel, men inte njuta av någon stillhet. Det pågick nämligen en konsert där, som ekade över flera kvarter. Även om jag kan förstå att de närmast boende vid Rosenlundsparken kan störas av musiken, så lät i vart fall denna kväll musiken vid Mosebacke mångdubbelt högre.





Nyårsdans med Örjansringen 2015-12-30Allt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Sat, January 02, 2016 15:38:55

Även 2015 blev ett år med ett jättelångt dansuppehåll för oss. I stället har det blivit desto mer av långpromenader för min del, med många mil i benen efter att ha genomkorsat de flesta skogsområden som finns här i Stockholmstrakten. Detta finns ju utförligt beskrivet i avsnittet Genomförda vandringar och Vandringsguiden här på hemsidan. Särskilt hösten och förvintern detta år har haft många härligt soliga dagar, med utmärkt väder för utomhusaktiviteter.

Vid sidan av det har jag också ägnat mig åt körsång, med två minnesvärda konserter. Fyra körer, symfoniorkester och solister framförde då Carmina Burana. Den första konserten i S:t Thomaskyrkan i Vällingbyblev utsåld. Den andra, som ägde rum i Uppsala Konsert & Kongress, blev inte riktigt utsåld men samlade ändå nästan 700 åhörare. Båda verkade uppskattas mycket av publiken, och UNT gjorde en recension av den senare. Den intresserade kan ta del av den här.


På årets näst sista dag var det i alla fall dags att gå ut och dansa igen, på Örjansringens traditionsfyllda danskväll dagen före nyårsafton. Liksom föregående år spelade Tensta Spelmanslag till dansen, och i pausen var det litet danslekar och Landskronakadrilj.


Blog image

Under kvällen fick vi också tillfälle att sjunga och hurra för den tredje sittande damen bortifrån räknat på ovanstående bild. Hon firade sin 90-årsdag genom att delta i spelningen med spelmanslaget.

De var kul att dansa igen, även om det långa dansuppehållet ibland gjorde sig litet påmint. Det kändes ovant att känna lätt yrsel vid ett par tillfällen. Dock var det inga problem, och det fungerade fortfarande bra att exempelvis dansa snoa motsols.

Tensta Spelmanslag spelade som tidigare de flesta låtarna i lugn takt – i början tyckte jag till och med att det ibland gick litet för långsamt. Det gällde dock inte schottisen, som liksom tidigare spelades spänstigt. Det blev också ett par polskor och foxtrot under kvällen, och före paus också en polkett och en humppa.

Vi vände liksom förra året tillbaka från dansen litet innan den var slut, för att i stället gå en försenad och förkortad kvällspromenad med en vänligt välkomnande Lava. Sista dansen för oss blev en jättemysig hambo, där det kändes som att den gamla dansformen och dansglädjen hade återvänt.

Det blev en mycket trevlig danskväll, och kändes riktigt kul att få nöta dansskorna igen!



Nedanstående videosnutt är på 31 Mb och lämpar sig bäst för större skärmar via bredband. Visa den gärna i fullskärm genom att klicka på fullskärmssymbolen till höger längst ner.

Om du använder mobil eller har begränsad surf eller långsamt internet bör du i stället använda länken längst ner för en lågupplöst version.




Lågupplöst video (2MB)

















Your mobile does not support playing flash video.

Dans med Gideons i Rotebro 2015-03-07Allt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Mon, March 09, 2015 13:49:22

Det kändes som att våren var i antågande denna lördag kväll, när vi begav oss mot Sollentuna GDF:s dans i Rotebro. Redan på kvällen var det cirka åtta grader varmt, och för söndagen utlovades temperaturer på uppåt femton grader! Snöfläckarna hade redan blivit mer sällsynta, och snödropparna desto fler. Skidorna som ännu står i tamburen är det hög tid att återförvisa till vindsförrådet.

Mycket hade hänt sedan vi senast besökte Sollentuna GDF:s dans. Då var dessa danser på fredagar, och nu alltså flyttade till lördag. När vi anlände till Rotebro kunde vi också konstatera att stora delar av lokalerna var förvandlade. Där vi fikade förut var det nu i stället ett trevligt bibliotek. Inredningen med färger och ljussättning gav ett mycket modernt och tilltalande intryck. Danslokalen var sig mera lik, men den långa trappan längs ena sidan hade krympts, och vid dess ena sida var det en liten terrass. Dansgolvet och scenen var dock som förr.

Gideons spelade till dansen, före paus 1m+1g, efter pausen 2m+1g.

Blog image

Det förekom också enstaka annorlunda inslag, som någon tango och någon modern vals. Det är ju en dansordning som inte är allt för långt ifrån hur det var på ungdomens GDV-danser.

Värmen steg snabbt när vi började dansa, den gamla allsångens text är beskrivande:

”När temperaturen är hög uti kroppen, närmare fyrti än trettiosju,
ja så ska det vara när ångan är uppe, och så är fallet uti detta nu!”

Fast det kanske också påverkades av att dansform och kondition gått ner sedan hundpromenaderna till stor del ersatt dansandet.

I pausen dukades bord upp på dansgolvet, ungefär på samma sätt som på den tid då vi dansade i Folkets Hus i Sundbyberg. Dock hade man kanske ännu inte fått upp samma fart vid dukning och avdukning som de hade. En skillnad var också att här skedde kaffeserveringen vid bord vid sidan om i stället för direkt vid borden, vilket ledde till att en och annan råkade skvimpa ut kaffe på golvet på vägen till sin plats. I och för sig torkades detta snabbt upp, så golvet var ändå torrt och fint när det var dags att dansa igen.

Efter paus blev det bara några få danser för oss, eftersom vi hade en vänlig liten vovve hemma som säkert undrade när vi skulle komma tillbaka. Vår avslutande dans blev därför en härlig lång hambo, det verkade som att kaffepausen hade gett ny energi åt både dansande och orkester.



Tedans på VBT Alvik 2015-02-08Allt om dans och litet tilll

Posted by Örjan Wikström Tue, February 10, 2015 09:37:45

Det var länge sedan vi dansade modernt senast. När vi såg att VBT Alvik arrangerade tedans en söndag eftermiddag såg vi en möjlighet att göra något åt det.

Denna februarisöndag var solig, men en kall vind från nordväst gjorde att det kändes kallare än bara den enstaka minusgrad som termometern visade. På trottoarer och gångvägar hade det återigen blivit isigt och halt – denna vinter har varit ombytlig i det avseendet.

Alvik gästades denna dag av Things Are Swinging, som började spela strax efter det vi anlänt.
Blog image

Musiken bestod mestadels av jazz, väl lämpad för Lindy Hop och Balboa. De flesta, och även vi till ganska stor del, dansade dock foxtrot.

För vår del hade jag, redan innan vi gick dit, insett att våra Lindy- och balboakunskaper efter det långa uppehållet var till stor del glömda. Och det bekräftades förstås när vi började dansa. Men det är i alla fall ett steg i riktning att ändå gå på sådana danser. Om vi skulle göra det oftare så har vi både sparade anteckningar och egna videoinspelningar till hjälp för att fräscha upp kunskaperna. Men första förutsättningen är ändå att man verkligen går ut och dansar.

På dansgolvet fanns det under hela tiden tillräckligt med plats för att dansa, oavsett om man ville dansa Lindy, foxtrot eller bugg.

Det spelades några enstaka danser av något annat slag också (Bossa Nova?), men det kunde vi hur som helst inte så det fick bli foxtrot då också.

Det var trevligt att komma ut och dansa modernt igen. Väl hemma igen så kändes dansen i benen.